Snart är det luuul och jag är glad!

Nu är det söndag och bara en dag kvar att förbereda sig på innan jag börjar jobba. Nervöst? No shit.

Jag vill tacka alla så hemskt mycket för alla gratulationer och lyckönskningar! Det värmer att det är så många som bryr sig! Och jag kan tala om att jag är fortfarande så sjukt glad. Hela helgen har jag gått omkring och lett varje gång jag tänkt på det! :) Fick fina blommor också!

Denna kom som blommogram från Lidköping.

Eftersom den kom en timma efter att jag pratat
med pappa förstod jag ganska snabbt vem som
var hjärnan bakom!

Fick en väldigt fin blomma och goda
kolor av Lina! Jag blev väldigt
överraskad och glad!

Idag är det första advent! I fredags och igår pyntade jag lite här hemma. Städade, gjorde iordning adventsljusstaken. Och igår kom adventsstjärnorna upp. Mysigt! Vi var hemma hos Phs föräldrar igår också och hade adventmys. Bakade pepparkakor, drack glögg och åt middag.

Vår ena stjärna



Min egendesignade adventsljusstake,

med tillhörande julduk

Nu får det allt bli lite glögg innan läggdags. Imorn är det tandläkaren, träning och möte met Göteborg mot Rasism som gäller! Bra att ha något att göra så att man inte nervösar ner sig för mycket (nytt uttryck)! :)

Nu jävlar har det vänt!

Jag har fått jobb!! Äntligen. Jag kan inte riktigt fatta det... Har ju knappt vågat berätta för någon att jag varit på de här intervjuerna, eftersom jag varit rädd att det skulle gå åt h*vete då.. jag hade nog delvis rätt i det alltså. Men efter andra intervjun var det fler och fler jag berättade för. Inför första visste inte ens mina föräldrar. Men nu har jag alltså fått det, och jag börjar på tisdag! Helt sjukt! Det är väl nu allting löser sig då antar jag. Vilken sten som lyfts från mitt bröst.

Jag ska börja jobba på Solar. Jag ska sköta deras hemsida och e-handel. Se till att produkterna är uppdaterade och allt är rätt inför katalogproduktion och så. Helt enkelt lite av en blandning av det jag jobbat med innan och det jag är utbildad till. När jag tänker efter är det ju perfekt!

Synd bara att man blir rädd att man inte ska klara av det. Men å andra sidan hade de väl inte anställt mig om de tvivlade, har ju ändå träffat dem två gånger.


Imorn är det sista anmälningsdag för nyårsfesten. Fortfarande en del som inte ens hört av sig och ens tackat för inbjudan. Konstigt tycker jag.
Men det är många som anmält sig. Desto färre som betalat in.. Men det kommer väl nu i lönedagar!

Längtar ännu mer till den kvällen nu. Allting är så mycket ljusare! :)


På söndag är det första advent. Snart är det luuul!

PUSS

Lite av ett vrak som vanligt, men av ovanliga anledningar

Jag är mätt. Har precis ätit tortellini och just nu fattar jag inte hur jag ska orka ta mig till gymet kl tre.. Men förhoppningsvis har matkoman gått över då.
Ikväll, ikväll, ikväll är det dags för New Moon! Vad jag längtar, det är sjukt! Ska blir otroligt mysigt att gå dit med Lina också!

Jag är nervös, för en annan sak. Men jag vill inte berätta varför. För jag tror att det betyder otur om jag gör det. Men en sak är säker, jag hade grymt svårt att sova inatt. Drömde om demoner och annat skumt. Berättar mer om det senare i veckan.

Nu ska jag spela lite "New Super Mario Bros Wiihiii"! Eller sova en stund kanske. Nej inte sova.

Mitt brev till framtiden

Häromdan såg Philip filmen Knowing. Dagen efter hörde vi på radion att det var ett gäng människor i Göteborg som för tio år sedan skrvit brev till sig själva som de fick öppna i år. Sammanträffande tänkte vi. Samtidigt tyckte vi att det lät som en rolig idé. Men jag tyckte att 10 år var för lite. Så vi sa att vi ska skriva var sitt brev som vi får öppna när vi är 40. 17 år för mig. Då hinner det ju hända en hel del. Nu har jag skrivit det brevet. Det blev lite deppigt, men ska jag berätta om mig själv just nu får det bli så. Här kommer ett utdrag:

Jag är 23 år i år. År 2009. Det är mitten av november, mörkt och jävligt. Allvarligt talat är jag redan så trött på mörkret och regnet att jag bara vill dra härifrån (dra härifrån har jag i och för sig velat hela hösten, men mer om det senare). Jag undrar hur man kan tycka att hösten och vintern är mysig. Visst det kanske är mysigt att sätta sig med en kopp te och gosa in sig med en bok. Men sånt har man ju aldrig tid med. Inte jag i alla fall, fråga mig inte vad jag gör, men tid har jag inte. Eller jo, men jag har väl problem att ta mig den tiden. Inte ens världens bästa böcker som jag läser just nu har jag tid att sätta mig och ta tag i. Läste ut den andra boken i serien i söndags, och nu väntar jag på att få gå på filmen på måndag! Åh vad skoj det ska bli! Serien jag pratar om är Twilight. Kommer du inte ihåg dem? Läs dem igen vetja! Jag har visst en förmåga att fastna i oviktiga saker idag... Nu ska jag berätta om mitt liv…

Det blev som en slags dagboksanteckning. Har ofta funderat på det förresten, varför jag aldrig skrivit dagbok. Jag har försökt några gånger, men det har alltid slutat med att jag glömmer av det. Samma problem där helt enkelt, jag har inte tid att ta mig tid till sånt. Jag har med andra ord alltid varit likadan. Kommer jag alltid vara likadan? Det återstår att se. Önskar att jag kunde få svar på brevet med en gång!


Kram

MS Word Paper clip

Ojoj, vad jag har roliga klipp på min dator.. Kommer ni ihåg gamla Word? Jag förstår verkligen den här killen..

Helpdesk

Okej, ännu en. Den här hade jag på datorn. Riktigt roligt.. Inte lätt att jobba som helpdesk inte...

FaceBook In Reality

Okej okej, här kommer ett till. Detta är skoj! :)

Om Star Wars var Svensk

Okej, dags att ranka det bästa från internet 99-09.. De roligaste ligger såklart redan uppe. Men jag lägger dit detta bidrag som jag tycker är rätt skoj!

Vi behöver samlas mot den svenska idiotin

Igår tog jag med mig Ph och gick på ett arrangemang av Göteborg mot rasism. De visade en film; Hitmusik – Konsten att sätta rytmer till revolt, som handlade om musik med budskap om människors lika värde. En intressant och bra film. Sedan var det paneldebatt med tre musiker från Göteborg och en kille från Love music hate racism i england. Speciellt den siste hade mycket intressant att säga, och vi har mycket att lära och ta vara på från deras organisation. De pratade om hur vi i Göteborg och Sverige ska stoppa rasismen och framförallt Sverigedemokraterna. I England jobbar Love music hate rasicm med att samla folk med just musiken som gemensam platform. Musiken kan ena, alla älskar musik, och det är här vi finner kärlek. I England har de ordnat flera stora musikfestivaler, men flera tusen besökare. Vi i Sverige har långt kvar till det, men jag tror faktiskt att det skulle kunna gå att få igenom. Om man börjar med mindre arrangemang här i Göteborg och framförallt i förorter och kranskommuner. Jag kan inte tänka mig annat än att det finns mängder av musiker som skulle vilja ställa upp på en sådan sak. Jag tror även att det är bra om man blandar olika genrer. Så att vi kan nå ut till så många som möjligt.

Röda Bönor, Sveriges första feministiska tjejband
var med i filmen.

Samtidigt funderar jag på om det verkligen går att få folk att ändra uppfattning. De som röstar på SD verkar ha det så j*vla inpräntat, eller så får de det om man försöker argumentera med dem.. Jag vet faktiskt inte vad man ska göra åt det.
Killen från Love music hate racism sa något väldigt bra igår förresten. Han sa att ni ska inte lyssna på de som säger att det är demokrati och att man har yttrandefrihet och kan säga vad man vill som politiskt parti/väljare. Rasism handlar inte om demokrati det handlar om moral, och den moralen kan vi inte tillåta. Det stämmer. Jag har länge funderat över hur man ska svara de som tycker så, och om man verkligen har rätt att försöka stoppa ett politiskt parti. Nu vet jag vad man ska svara. Rasism har i historien bara visat sig vara idioti. Gång på gång har denna idioti upprepat sig, genom slaveri, kolonialism, förintelsen m.m m.m.. Vi har numera kommit så långt att vi vet att detta var fel. Vi har beslutat om mänskliga rättigheter. Att varje människa är lika mycket värd som alla andra. Vi har rätt att säga att rasism är fel. Vi har rätt att försöka stoppa den, och det måste vi göra, till varje pris. För att förhindra att samma historiska misstag begås ännu en gång (vi vet ju bätte nu, eller hur?).

Problemet är ju bara att människor verkar ha glömt. Nu pratar jag om de som precis som jag är emot rasism. Den stora massan. Eller beror det på att folk inte orkar bry sig? Man måste orka. Bryr vi oss inte blir katastrofen total.
Jag tror tyvärr att det är lite ute, eller fel, att vara aktiv i sådant här idag. Igår var vi inte alls många, och på demonstrationen i torsdags var det tydligen 140 pers. Jag vill se flera tusen. Igår fick vi se bilder från 70-talets demonstrationer. Vad kommer det sig att de var så många fler då? Kanske beror de på att de var mer inriktade på en speciell sak då, kvinnorörelsen, arbetarrörelsen etc. Men vi ÄR väl inriktade på en speciell sak? Vi måste nog bara förstå det.. Inte hålla på att tjafsa och dra in massa andra politiska åsikter. Vi måste komma överens. och det borde inte vara så svårt...Vi vill stoppa rasismen, vi vill inte ha sverigedemokraterna i riksdagen! That's it!
Jag kom att tänka på härom veckan då jag läste en debattartikel om sverigedemokraterna. I kommentarerna till artikeln hade en kille skrivit: "Det finns en grupp på facebook som heter 'Sverigedemokraterna – Nej tack!', Synd bara att det är en vänsterpartist som startat den, annars hade man ju kunnat gå med." Det ska inte spela någon som helst roll vilket parti man stödjer. Man ska kunna enas mot rasismen och SD ändå. Det var precis detta killen från England tog upp.. Vi måste ha en enad front, annars lyckas det aldrig.


Bra kolumn av Hillevi Wahl i Metro igår. (Japp, jag har snott rubriken, lite)


Tack för mig.

Omvänd åldersnoja, still

Sitter på tåget till Lidköping. Ska på jubileumskonsert med pappas kör ikväll. Det ska bli roligt. Var längesen jag såg dem nu.

Det satt en tjej och plattade håret här förut. Nyss pratade hon i telefon och sa: "Svenne banan? Vilken är det?".

Själv fick jag höra det här när jag skulle köpa biljett; "Du har inte fyllt 20 va? Vad härligt att vara så ung". Hon var ändå inte gammal, eller vad vet jag. Sånt är ju svårt att se. Haha. Jag har fortfarande inte kommit över den gränsen då jag tycker det är skönt att se yngre ut. Visst är det skönt att få åka billigare, men känns lite surt när de förutsätter att jag är under 20.. Undrar hur länge jag kan komma undan med det förresten..

Nej, nu ska jag läsa min fantastiska bok. Måste ju hinna läsa ut den innan filmen kommer. Fast jag vill ändå inte att den ska ta slut!

Ny dag, nya möjligheter

Det känns mycket bättre idag. Fast jag fryser om tårna. Trodde att jag köpt varma stövlar ju!

Nu ska jag på demonstration!

Behöver bort

Get me outta here! Cuz my eyes are burning from these silly tears..

Bra text

När fan ska jag hitta ett jobb?

Åhh jag vet inte vad jag ska ta mig till! Blir galen snart tror jag. Går omkring här och har tappat hoppet. Hur ska jag kunna få ett jobb? Får bara avslag på avslag. Sökte fyra nya jobb igår. Men den här gången hoppas jag inte alls, tror jag. Jag är så less på det. Har inga pengar och drar bara på mig skulder.

Dessutom har jag ingen att prata med om det. Förutom han som får stå ut med min självömkan varenda dag. Jag borde inte lägga det på honom. Stackarn, det kan inte vara lätt att ha med mig att göra just nu. Men jag vet fan inte vart jag ska ta vägen. Jag är så besviken på allt. På mitt liv. På att jag inte har några vänner jag kan anförtro mig åt på riktigt. Har väl i och för sig alltid varit rätt tystlåten om mina känslor. Har alltid tyckt att det är lättare att skriva om det, och vill inte gärna ta upp det bara sådär. Jag vill inte ringa mina föräldrar, vill inte att de ska behöva oroa sig eller prata vett i mig. Jag vill ha i alla fall en vän som ringer och frågar mig hur JAG mår. Jag kanske inte är så bra på sånt heller, men jag lovar att jag skulle försöka bättra mig.
Envägskommunikation lärde vi oss om i skolan. Jag är trött på att få erfarenhet av det. Så trött att jag inte orkar bry mig längre. Synd bara att jag inte sa nåt innan det blev såhär.

Vem är förresten så dum att de köper en lägenhet när de är arbetslösa? Jag är. Jag har aldrig varit bra på pengar. Har hört att det finns nåt som heter spara, men uppenbarligen aldrig lyckats förstå vad det är. Jag är så olik min syster på det planet. Hon som kan hitta ett kuvert med pengar hon fått i present flera år efteråt. Jag bara "Pengar? Nej, det kan jag inte komma ihåg att jag fått några". Åhhh.. fan vad jag är dum.



Nu ska jag tvätta.